In i den allra djupaste sömnen hör hon mina tankar och slår genast upp sina blå.
Är hon mätt och belåten blir hon genast hungrig och är hon glad, ja då blir hon plötsligt tvärarg.
Nu ligger hon vid mina fötter och kämpar. Så fort jag lägger henne på magen jobbar hon som bara den. Framåt, framåt, framåt vill hon!
Det stackars barnet har dessutom blivit flintis på en fläck. Jag håller tummarna för en tilltagande hårväxt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar