I mitt galleri - Andy Warhol

Andy Warhol föddes 1928 i Pittsburgh, USA. Han kom sen att bli en av popkonstens tydligaste profiler och spred sitt namn och sin konst med syftet att tjäna en himla massa pengar.

Förutom reklamteckningar och reklamgrafik, silcscreentryck av samtidens största stjärnor, exprimentill film och samarbete med Velvet Underground startade han också arbetsgruppen Factory och möjliggjorde en massproduktion av sin egen konst. Han satte ett slags punkt och avslutade det som Marcel Duchamp påbörjat redan 1913 med sina "ready mades".

Massproduktionen av konst på det sätt som Warhol införde kom inte bara att flytta ner konsten från dess upphöjda pidestal till en plats närmare medelklassen utan startade också en debatt i samhället som än i dag är synnerligen aktuell. Trots att Warhol varit död i nästan 20 år kunde man i morse läsa i morgontidningen om ifrågasättandet av vissa Brilloboxars äkthet. Warhol avbildade Campbells soppburkar och Brilloboxar och frågan är om de inte i själva verket är lika mycket kopior som ett frukt- eller grönsaksstileben? Och kan exempelvis Brilloboxarna verkligen sägas vara äkta Warhol när det inte är säkert att han gjorde dom själv där i fabriken?

Visst är det väl sånt här som gör konst till något av det mest intressanta i världen?! Det är i alla fall helt klart en anledning att ha med Andy Warhol i galleriet!

Världens bästa sambo!

Enligt alla konstens regler har jag nu pinat mej med pincetten.
Det är något dubbelt med det där.
Å ena sidan vill jag såklart ha snygga bågar men å andra sidan växer ögonbrynen så fort så jag måste pina mej var och varannan dag.
Frågan är om det egentligen är värt det?
Svaret blir nog ja, även om det var två veckor sen senast.

På tal om något helt annat så är muspilen här hos mina söta kusiner aldrig någon pil. I morse var den en gul drake med en lila rosett på huvudet. Just nu är det en banan som ständigt skalar sig och blir uppäten gång på gång på gång...

Min Kristoffer har varit superduktig idag och skrivit en svår tenta om styrteknik!
Jag har VÄRLDENS SMARTASTE SAMBO!
Ville bara säga det.

Spring Anna, spring

Jag kände mej som Forrest Gump och hade kunnat springa i en evighet. Vädret var perfekt, så där flurigt regnigt, inte för kallt och inte för varmt, ingen stickande sol i ögonen.
Det var väl det jag visste innerst inne fast jag tvivlade så sent som i förrgår. Vi är ett vinnande team jag och mina sauconys bara vi ger oss tusan på det.

Det var överhuvud många bra nyheter igår som att Håkan Hellström fått årets Taubestipendie och att Somartorpet börjar igen den 11 juni. Jag menar bara det att kan sommarlovet, det riktiga sommar-sommarlovet, få en bättre start än med Ernst?

Jag vet att en viss Kristoffer och en viss Johan inte håller med, men kanske kan dessa herrar se mellan fingrarna och låta mej glädjas ändå?

Det var också så att jag när jag sökte mellan kanalerna på teven i går kväll hittade Leila bakar på tv4 plus. Leila var minst lika söt som kakorna hon bakade och köket hon höll till i ljuvligt. Lite väl blommigt och pastelligt kanske men hur charmigt som hellst. Jag skulle inte säga nej tack till kopparkastruller och ett bulligt ljusblått kylskåp.

Mera konst

En till "bauer" att njuta av, varsågod.

Man kan, med tanke på mitt ovanligt furiösa bloggande ana en viss tristess i mitt liv.
Eller tristess är väl fel ord, snarare en brist på viktiga saker att företa mej. När hundrackaren sover är alternativen till sysselsättning att: läsa, plocka undan efter familjen, läsa, plocka kottar i trädgården, läsa, tvätta, starta torkskåpet, stryka eller läsa.
Eftersom boken jag läser, Undantaget av Christian Jungersen, känns som pina och tortyr känner jag att jag kan blogga med gott samvete, även om det mest blir en kavalkad av trams.

Längtar efter en stund för mej själv och mina sauconys. Kanske kan jag smita om någon timme.

Kristoffer, jag längtar redan efter dej!

I mitt galleri - John Bauer

John Bauer föds i Jönköping 1882. Med sina mystiskt magiska illustarationer till sagosamlingen Bland Tomtar och Troll och andra målningar av djupa skogar, troll och väna prinsessor hittade han en väg till betraktarens hjärta. Genom Konstakademien i Stockholm möter han Ester Ellqvist som blir hans livs stora kärlek. Hon blir dessutom inte bara hans fru utan även sinnebilden av den sagoprinsessa med gyllengula lockar som ständigt återkommer i hans bilder. Den stora tragedin i den idylliska sagans värld slår dock till med full kraft den 20 november 1918 då både John och Ester och deras son Putte omkommer då kanalbåten Pehr Brahe förolyckas i en storm på Vättern.

I mitt galleri finns Bauer därför att så länge sagor om prinsar och prinsessor, jättar, hjältar och troll berättas blir hans bilder aldrig omoderna. De förstärker bara känslan av spänning och rädsla, mod och glädje.

Bliw - en tjusig tvål

Bliw flytande tvål är nordisk, mjuk och naturlig, precis som vår natur.Vi har tagit tillvara det rena och friska som den nordiska naturen har att erbjuda. Inspiration till färger och dofter kommer från naturen. Inget är fräschare än en porlande bäck, nyplockade bär eller en svajande björk på en äng.

Jag måste säga att jag är nästan löjligt förtjust i Bliw och det är synd och skam att jag aldrig haft den hemma i mitt eget badrum.

Den som säger att utsidan inte spelar någon roll vet inte vad han pratar om!

Festivalsommar

Bloc Party, Marit Bergman, Melody Club, Miss Li, Scissor Sisters, Shout Out Louds, The Magic Numbers...


12 - 14 juli...

Det vore inte dumt alls!

Meningen med att sommarjobba!

Det börjar närma sej sommarjobbstider och jag och sambon smider planer för framtida inköp. Antagligen skulle vi behöva jobba dag och natt under alla de tre sommarlovsmånaderna för att kunna förverkliga alla våra drömmar men vad tusan.

Hur tråkigt vore inte livet om man alltid fick precis som man ville utan att först behöva kämpa lite?

( Ja, jag vet. Vissa dagar tycker jag att jag själv är en förbaskad viktigpetter. I dag är en sån dag (jag har förstört min handspegel i badrummet och tappat bort min mp3 spelare) men jag låter det ändå stå kvar.)

På listan står bland annat en TinTin raket och den mina vänner, den är en av de nödvändigaste sakerna!

Rösta nu!

Skynda, skynda och rösta på årets Sommarplåga på P3's hemsida!

Jag vet, det är kanske inget man vill stoltsera med i skivsamlingen, i alla fall inte än men...

Jag röstar på Plums, mest för det söta namnets skull.

Gandhi

Non- violence, det är inte tokigt det.

Tänk om alla utsatta hade styrkan att få sina fiender att känna sej riktigt löjliga. Då skulle väl alla tillslut leva i någon sorts harmoni?

Dagens filmtips: Richard Attenboroughs Gandhi från 1982.

Tack Kristoffer, för att du alltid visar mej så många bra filmer!

Anna + Saucony = Sant

Om mindre än två veckor ger vi oss iväg, mina skor och jag, från starten vid Östermalms IP.

Det vore väl tusan också om vi inte skulle lyckas ta oss runt i år heller. Jag är rätt övertygad om att vi faktiskt är ett vinnande team, mina skor och jag, trots små hål och andra smärre brister.

I dansens virvlar på VG

I lördags var jag vårbalens prinsessa, en riktig dröm i rosa och guld med en mycket ståtlig kavaljer vid min sida.

Det bjöds på svartpeppaglass till efterrätt, exotiskt så det förslår och så hett att de finska hedersgästerna var tvugna att plocka fram sin medhavda brandspruta.

En underbar, underbar kväll i landets i särklass vackraste vårstad, mer behöver knappast sägas.

Regn och ved

Det regnar i Koldemo och jag är lycklig! Mitt hår mår så bra av regnväder så jag önskar nästan att det regnade jämt. Okej en liten överdrift, jag vet, men det känns nästan så. När det regnar blir mitt hår fullt av små lockar. Det luktar så gott också, vått och friskt, och Flästa är om möjligt ännu skönare beslöjat av regndimma. Vad som är lite mindre lyckligt idag är att Kristoffer, Bengt och jag alldeles snart ska ge oss i kast med den gigantiska vedhögen. Jag ska visst få stapla och har inte bestämt mej för om jag kommer att gilla det eller inte. Jag gillar ju att ta i, men det här kan visst göra ont också...
Jag återkommer!

Teknologoverall och rufsigt hår

Det är onsdag och jag är hemma, hemma som i mitt riktiga hemma hos mamma och pappa. Kvällarna blir bara ljusare och ljusare nu och jag börjar ställa in mej på att det snart är sommar. Med andra ord har jag i stort sett slutat tänka på skolan och vill bara vara vaken sent för att titta på björkarna på andra sidan vägen, nere vid ån, i det där speciella kvällshimleljuset. Sen vi kom upp i fredags i en överfull och mycket varm Härjedalingenbuss har vi tillbringat dagarna i den Ericssonska trädgården sysselsatta med att måla om huset. Nu har jag alltså flytt fältet några timmar för att bara prata med mamman och pappan och klappa djuren lite. Det är skönt att vara här, livet är så bomullslätt. Jag gillar att vara lita lagomt rufsig och inte behöva bry mej om att jag går klädd i en minst fem nummer för stor orange teknologoverall och Bengts gamla dunjacka. Mmmm... Nu ska jag sova i mitt eget röda sovrum under mitt blåblommiga täcke, så som jag alltid gör här. Jag längtar redan lite efter min sambo (som varit min sambo i precis ett år idag! Grattis!) men vi ses ju om några timmar.