Den nya sortens hushållsp.

En sak som vi särskilt märkte när vi fick barn var att det gick åt något alldeles hjälplöst mycket papper och tvättlappar.
Därför städar jag vårt handduksförråd (och bebispysslar lite i smyg fast det är alldeles för tidigt ännu) och gör små minivarianter.
Man klipper bara till lagomt stora bitar och sicksackar med fräsig färg kring kanterna.

Annars köper man billiga flerpack med sprillans nya på IKEA men vår handdukslåda var till bristningsgränsen fullproppad.
Två flugor i en smäll eller hur?!

Lek och pyssel

Alltså, den här bondgården var sannerligen perfekt.
På alla sätt!
Imorse när Kristoffer pluggade flyttade vi in med alla Hedvigs andra djur och dom verkade trivas.
Jag fick också ett tillfälle till pyssel.
Katten fick en röd rosett, en korg att sova i kor och hästar hötussar av grönt garn i olika nyanser.
Sån lek är det allra bästa tycker jag.
Det är liksom tacksamt med IKEA-leksakerna för dom är inte så avancerade att det blir så stor skillnad mellan dom och de hemgjorda.

Annars har vi gått över till att titta på Desperate Housewifes om kvällarna och vi blev glatt överraskade.
Det är ju inte bara sex och glamour som vi fördomsfulla stackare trodde.

Gravid: 21 veckor

Mer än hälften nu, förhoppningsvis och den här veckan har jag faktiskt börjat känna av den där magen lite.
Inte några krämpor, nej då, men det är lite mindre plats i pappas jacka (som jag adopterat, lånat, tagit hand om, snott) och när jag promenerar känner jag liksom att den finns där.
Lilla O känns också mer och mer.
Förut har det mest varit när jag suttit stilla vid teven eller med en bok eller när jag varit vaken om nätterna men idag kände jag O tydligt när jag packade varorna efter fredagshandlingen.

Just nu sover dock syskonen Kraft, en på insidan och en på utsidan.

Dagens present

Hedvig hade ju en himla tur idag för Mattias, Kinda och Melker hade inte mindre än två stora paket med sej.
Den här bondgården från IKEA är ju jättefin!
Man kan ana att dom kikat lite på Rice´s hus, men dom går ju inte att öppna.

Lunch-häng

Två gånger på två veckor.
Nästan en tradition alltså.
Lika fint väder idag som sist men lite mer inomhus.
Det blev spagetti till ett helt kompani och väldigt gott förstås.

Bästa kompisen

Efter all förkylning så kunde vi inte haft en bättre dag igår, särskilt inte Hedvig.
Smilla är min bästis skulle det stå på hennes pin om hon hade nån.

Extra allt

Sällan, ja för att inte säga aldrig får man fixa frökens lockar.
Men när hon får bestämma själv, då brer hon på rejält.

Idomin

aldrig har jag använt så mycket idomin som nu.
Pussvalla säger Elin om sånt här kladd.
Ja sannerligen blir det härliga pussar!

Var förresten uppe i natt med min täppta näsa och såg på Juno.
Vilken bra film det är ändå.

Inte ens tusen vilda hästar

Ibland sover hon lätt som en fjäder.
Inte idag.

Synen som möter en efter en dag på jobbet

Så där stökigt mysigt ser det aldrig ut när jag är hemma själv och det tycker en del av mej är ganska synd.
Men bara en del.

Hem

Så fort jag kommer innanför dörren hojtar Hedvig heem och befriar mej från diverse onödiga acessoarer och kläder.
Strumpor och hårspännen i synnerhet.
Man blir så mycket snyggare då.

Det är dom små, små detaljerna som gör'et

Nu är han nöjd, sambon.
För ni ser väl skillnaden?!

20 veckor betyder halvtid

Men ingen vila förstås, det får stå för veka fotbollsspelare.
Tittar man på såna här expertsidor så får man förstås en massa bra tips om allt man ska göra.
Det gör jag, ser och lär.
I vecka 21, den som börjar i dag alltså, ska barnet kunna suga på tummen och reagera på bra musik.
Själv behöver jag visst ungefär en hink med järnrik persilja om dan.
Där har jag lite att jobba på.
Och lilla O får mest höra sagor och Hedvigljud. Det står inget om dom kan reagera på sånt.

Annars känner jag varken av någon ond rygg eller något annat ont heller för den delen. Det är bara mysigt när O rör sej där inne och jag kan fortfarande knäppa favoritjeansen.
Om nu det beror på att dom är lågt skurna och att jag hade rätt bred rumpa även innan låter jag dej avgöra helt på egen hand.

Min pappa ringde förresten igår.
Tycker du inte att det är lite synd om Kristoffer när han får vara med på så där många bilder på bloggen?
Han ville jag skulle ta lite mer bilder på mej själv istället men just idag blir det inte bättre än så här.
Jag gör mej inte så bra på bild idag pappa.

Billigt nöje

Om man låter bli affärerna i Gränby C förstås.
Men det här, det är nästan som att åka karusell om man frågar Hedvig.

En annan sorts hare

Nya 4H gården alltså, det är där resurserna finns.

Syskonövning

Korvgrillning i Stabbyskogen

Ingen snö så långt ögat når ännu men väl isiga vattenpölar och en så fin dag som bara den.
Grillplatsen var ledig och bricketterna tog sej på första försöket även om grillmästaren hellre velat ha kol.
Mattias och Linda såg ut som om dom jobbat tillsammans i en korvkiosk i minst tio år och Hedvig matade en hare(?!) med sitt korvbröd.
En härlig torsdag på min ära!

Ett frostigt boktips

Om man vill och har möjlighet tycker jag att man kan läsa den här boken.
Den är inte lång och inte tung, möjligtvis lite vad ska jag säga...eljest.
På en frostigt karg ö finns många märkliga varelser, både djur och människor.
Vissa är enstöriga och har problem med sina känslor andra börjar långsamt förvandlas till glas.
Hur konstigt och spännande kärlekshistoria som helst!

Ultraljud

Så var det äntligen dags att göra första rutinultraljudet på Akademiska sjukhuset.
Jag sov i princip inget på hela natten trots att både Kristoffer och jag kunde känna små buffar där innifrån innan vi gick och la oss i går kväll.
Jag menar, med Hedvig kände jag ju ingenting alls innan ultraljudet så jag borde ju varit lugnare den här gången.
Det är något med sjukhus och undersökningar liksom.

Nu hade jag ju inte behövt oroa mej hela natten visade det sej.
O var så pass stor att han eller hon knappt fick plats på bilden och allt så så bra ut sa dom.
Och så fick vi ju äntligen ett datum att hålla oss fast i - den elfte mars - så om två dagar bara har vi förhoppningsvis klarat hälften.

Så blev jag studentpatient också och vi får komma tillbaks för ett nytt ultraljud den åttonde december men då med en större publik.

Sådan pappa sådan dotter

Oändliga valmöjligheter.
Perfekt för en regning tisdag.
Själv bakar jag med min nya surdeg.
Än så läng ser det riktigt bra ut.

Oktober - väntemånaden

Är det inte lite så att oktober är någon sorts klämmånad?
I september tycker man ändå att det fortfarande är sommar och i november kommer första advent, farsdag och Kristoffers födelsedag.
Men stackars oktober är det inte mycket med - åtminstone inte i vår familj.
Därför har jag för att sätta lite piff på oktober med, inte julpysslat men väl hittat och ramat in en sak som jag ska ta fram till jul.
Bilden kommer från Prinsarnes blomsteralfabet av Ottilia Adelborg som mormor fick när hon var liten. Nu är den sliten och bladen satta i plastfickor i en pärm men dom är ju så himla fina!
Helst ville jag sätta upp A:et vid min säng. Det är ackleja, rosa och fint som bara den men när jag såg att K för Kristoffer var kärringtand, en rynkig gammal gumma i gult så blev jag lite mer osäker på det projektet.

Snoriga barn ger sömnlösa nätter

Ja plötsligt bara rann snoret till och lillan vaknade innan vi ens gått och lagt oss. Så särskilt trött verkar hon nu ändå inte vara idag och en droppande nos stoppade oss inte från att rasta hundarna - en viktig sak förstås.

Nu har hon tagit med sin pappa ut på en sväng (eller var det tvärt om?) och jag har badat med magen ovanför badskumsbubblorna.
Så särskilt länge stod jag nog inte ut, det blir ju så himla varmt och svettigt även om boken jag tagit med var bra, men nu känner jag mej starkare än hulken (kanske).
Välkomna hem lilla familj!

Knoppavslutning

Sista gången för terminen i knoppskogen i Flogsta och så glömmer jag all matsäck hemma förutom den varma chokladen.
Kanske var den ändå det viktigaste - förutom att pappan var med - för man fick baka sina egna små bröd på stormkök.
Sen fick man märke att sätta på jackan.
Tjusigt värre!
I april drar det igång igen och förhoppningsvis tar vi med oss en alldeles ny liten knopp då.

Idag - trädklättring

Det var tre grader kallt när vi tittade på termometern klockan nio i morse därför åkte Hedvigs täckkläder fram och min mössa.
Tänk vilka fina dagar det blir när det är så här kallt och klart.

Annars softar vi förstås mest i nya soffan och äter isglass (men inte i soffan, nej för sjutton!) och jäklar vilken skillnad det var att dels sitta som en kung och dels se på Mad Men igår.
Färgglatt och snyggt och tre avsnitt bara försvann som på tre minuter.
Fast visst kan man konstatera att det egentligen inte händer så mycket i den serien. Dom röker, dricker drinkar och har ursnygga klänningar mest.
Just nu, "i mitt tillstånd", förfasas jag mest över Betty som varken dragit ner på det första eller det andra (eller på snygga klänningar för den delen men det kan hon komma undan med) trots att hon väntar barn.
Det ger mej kalla kårar men gör mej glad att jag trots allt är född av en ordentlig mamma på åttiotalet.

Läslust

Jag läser Agnes von Krusenstierna just nu och är himla nöjd med att det ser ut som det gör i bokhyllan.
Tredje delen precis påbörjad. Tre kvar. Hösten räddad.

Annars såg vi klart på första Arkiv X säsongen igår.
Vi kämpade oss igenom de tre sista avsnitten fast vi var vansinnigt trötta båda två.
Jag menar: igår hade vi ingen soffa. Jag satt på golvet eftersom jag nte törs sitta i fåtöljen där man ser ytterdörren och ändå somnade jag - på golvet!
Ni förstår!
Det känns som en lättnad. Nu tar vi tredje säsongen av Mad Men!

Glassigt

Använde jo-juice till isglassen.
Gott, sa Hedvig.

Vi hade alltid sån juice hemma i Kilafors på fredagar. Den där varianten med en halv apelsin och en halv ananas på paketet. Jämt.
Och så popcorn.
Gott säger jag.