Lördagsgodis!

 

Geléhallon och faster Nanna, härliga tider!

Godnatt...

...men inte i kväll, för ikväll får man vara uppe så länge man vill.
Hedvig har längtat och väntat hela veckan, och stönat varje kväll det varit läggdags vid åtta.
Tror det efter en hel sommar av ändlös ledighet, sovmorgon varje dag!

Vi har börjat samla på Astrid Lindgren-böckerna i den här serien förresten.
Perfekta små presenter och så bra så man knappt tror det är sant.
Jag tror att både jag och Kristoffer har minst lika stort nöje i sagostunden som barnen, ja minsann!
Glad fredag!

Ny termin på ridskolan

 

 

Hästen heter Stella och trots att vi red under just den timme som regnet precis vräkte ner så var vi mer än nöjda med terminsstarten!
Vi skrittade mest och travade lite på en runda i området kring Fyra H-gården men kanske är det så att Hedvig, som ju till och med varit med på sin första hopptävling (!), börjar bli lite stor för knattegruppen. Hon ser ju ut som en riktig ryttare i sina nya kläder!

En kaka om dan

 

Pariservåfflor, det är något jag bara bläddrat förbi i mammas receptsamling tusen gånger.
Låter liksom inte ens gott, ser inte så god ut (åtminstone inte mina) och smakar dessutom inget vidare. Inte först alltså.
Nu när jag ätit mej igenom halva satsen (ja dom här kakorna får jag ha för mej själv minsann) tycker jag att dom är perfekta till lunchkaffet.
Det där med an kaka om dan som mamma och pappa hållit på med i flera år kunde jag bara inte förstå förut. Hur kunde man ha köket fullt av bullar och inte äta upp alla på en kväll?
Och kakor, vem äter egentligen kakor när det finns något som kallas godis?
Så var det förut.
Nu har jag blivit som mamman, bakar och bunkrar, och för det mesta... nöjer jag mej med kakan till kaffet. 

 

Äppelklyftor doppade i kanel och vanilj är barnens favoritefterrätt en onsdag som den här. När vi laddat med mat och frukt drog vi till Vasaparken och Biotopia - Härliga tider!

 

Träningskompisar

 

    

Nytta med nöje - det tycker jag om!
Som att jogga med Jonas i vagnen för att plocka upp Hedvig efter skolan, exempelvis.
Att sen dessutom duscha i parken (där det också finns utomhusgym, se bilden med Jonas) innan man tar sej hem, ja bättre blir det inte.
Lite knasig känner man sej kanske men konstigare saker har väl hänt... eller?

Fyra sekunder...

Man tänker ofta att "Åh vad ni är fina! Stå där bredvid varandra så blir det världens bästa kort" när man tittar på sina fina ungar men så snart kameran åker fram så kommer det också tusen myror i benen. Det blir konstiga miner och knuffar, lipande tungor och tjuvnyp.
Fast det är väl så det ska vara, egentligen. Barn är inte stilla, särskilt inte i en lekpark en finfin tisdag!
Punkt.
När dom hellre poserar framför fotografen än kastar sej utför rutschkanan med ett klingande skratt då har dom kanske lite grann slutat att vara barn.
Jag är glad att vi inte är där riktigt än.

Hur man tröttar ut en unge

 

 

Man låter henne börja på dagis igen och åker sen till 4H-gården.

 

Det är olika det där!

I sommar när jag jobbat och Kristoffer varit pappaledig har han varit ansvarig för här hemma. Tvätta, laga mat, städa och leka med barnen, allt det. Vilket lyxliv man haft!

Ändå... och jag vet att jag inte är helt tokig för syrran är likadan, är det jag mest längtat efter i sommar att städa. Damma, moppa, rad i rad, ja ni vet.

Jag gillar ordning och reda, var sak på sin plats och har jättesvårt att koncentrera mej på annat om det är dammigt och rörigt runt om kring. Nu har det visst varit fint här hemma hela sommarn men helst så vill jag göra det själv. Det är som med en joggingtur, endorfinerna sprutar ut genom öronen, svetten bryter fram i pannan och så känner man sej duktig också.

 

Idag har jag städat alltså - härliga tider!

 

Som syrran, som Zlatan

Du, det här säger vi inte till någon!

I bland, när föräldrar är mycket trötta men deras barn å sin sida är väldigt pigga kan det hända att nämnda föräldrar säger sånt som: jo alltså i morgon skulle vi ju kunna sova på balkongen, det är nästan som att tälta.
När det väl är sagt får man sen stå sitt kast för det första dottern säger när hon slår upp sina blå följande morgon är: Visst är det spännande mamma, i natt ska vi sova på balkongen!.
Själv tänker man Oh my! men man gör det ändå. Man bäddar och blåser luftmadrass så man blir helt snurrig bara för att till sist upptäcka att tusan, det är inte alls dumt att somna under polstjärnan en mörkögd augustinatt.

Grattis lilla älva

Först var hon bara liten och bedårande, sen blev hon en minst lika gullig pancetta och nu är hon en riktig älva, med vingar och allt!
Shit!
Söta, lilla rosenknopp vad jag gillar dej!
Plötsligt är du en stor tjej som kan klockan (fast inte när den är tio, elva och tolv men just dom timmarna är ändå rätt överskattade) och har fått långa smala ben precis som sin mormor och farmor när det begav sej.
Om det var spännade att bli mamma för fem år sen är det tusan minst lika överraskande och nytt idag.

Ser ni vad det är på bilden?

Hemligt pris till bästa svaret!

Tylösand

Borta bra, ja du vet...

 

Så många har säkert sagt det före mej och jag minst tusen gånger förr men Oh my! vad det är fint att komma hem.

Att semestra på västkusten är ju precis lika fint som i den värsta Speedo-reklam (titta på bilden bara!) men visst är det minst lika skönt att få komma hem och koka lite saft?!

Det tycker jag!

 

På tiden? Jo sannerligen!

Det är liksom något magiskt med hösten.
Ny säsong, ny termin, äppeltider!
Jag testbloggar lite igen tror jag.