Det är sista april i Uppsala

Än är himlen grå men det är tio grader varmt.
Vid tio ska vi titta på forsränningen (första gången för mej faktiskt) och sen ska vi äta en synnerligen välplanerad pizzalunch (Roma XL från Luna).
Jag ska ha min fina blå långklänning på mej.
Jag tror nog det blir en finfin dag det här.

Ja, jag behöver så här många sorter.

Favoriten Dove: för att den luktar så gott helt enkelt.
Nivea: för att den är äckligt fet och gör så det slutar klia på armarna och för att den luktar som min mamma.
Solcreme: Nödvändig (men 130 kronor! När blev det så dyrt med solskydd?)
Eucerin för torra läppar: behöver jag ens förklara mej?
Vanlig kräm i pumpflaska: för mindre känsliga delar som benen.

Det känns som sommar!
Jag är lycklig!

Yes!

Känslosamt

Med känsla för känslor - min uppsats.
Om exakt en månad ska den vara tryckt och färdig.
Shit!
Någon som har lust att korrekturläsa?

Till Coolaste Converse-babyn

Jordmamman

Världens bästa Ann och Bengt har åter landat i rätt världsdel, fulla av New York berättelser och presenter förstås.
Som att jag inte kände mej bortskämd innan.
Nu har både jag, Kristoffer och babyn fått en massa fina kläder.
Och herregud vad barnkläder är små och söta.
Har knappt vågat känna på några förut och så har vi nu plötsligt en hel liten låda i byrån full av dom.
Jag blir alldeles nipprigt upprymd av babykläder märker jag men skyller snabbt allt på att vårkänslorna i Flogsta verkar flöda extra starkt i vår.
I morse, vid halv åtta, sprang tre långhåriga varelser (ja, det är en omöjlighet att säga om det var killar eller tjejer men dom var smala och långhriga i alla fall) omkring spritt språngande nakna på åkern utanför vårt fönster.
Det är vad jag kallar nippriga vårkänslor det!

Välkommen vår!

Nu är fönstren putasade och hela lägenheten skiner i kapp med solen.
Kristoffer har dessutom bakat bröd så nu doftar här bara såpa och nybakat.
Härliga tider!

När det börjar bli sommar så här så vaknar en längtan att läsa en viss sorts böcker hos mej.
Det ska vara svenskt och helst sommar och en sån där urenkel deckarhistoria a la min stora favorit Maria Lang.
Snart ska jag läsa om Kung Liljekonvalje av Dungen, för det gör jag minst en gång varje sommar.
Men jag har upptäckt en ny stjärna som nästan lyser lika starkt som den Langska och det är Ulla Trenter.
Dagens boktips alltså:

Det blev inget vettigt inlägg för det börjar lukta som att lunchen är färdig.
Det är så himelens lyxigt med en alldeles egen kock!

Det ser ut att bli ännu en solig eftermiddag på balkongen.

Det känns lite tomt nu när katten fått åka hem igen.

I dag står det förresten "bota den vilda bebin" på uppsatsschemat.

Sol, sol, sol igen.
man kan nästan se hur nya grässtrån liksom poppar upp ur marken och hur det pulserar i små, små knoppar på träd och buskar.
Är inte våren fantastisk så säg!
Jag har dock utegångsförbud före tolv och alltså med andra ord tre timmar av tangentknappande att vänta.
Att se på våren genom fönstret (som nog borde putsats omgående) är kanske inte fy skam det heller...

Det är inte bara jag som är back in town, solen följde med den också.
Lite konstigt är det med en katt som nosar omkring i lägenheten, men mest gulligt.

Grillningen i går var, trots en grå himmel, ljuvlig.
Jag förstår inte vad det är med kolgrillat, men något speciellt är det.

Hälsoresans sista dag är snart halvvägs avklarad och om sex och en halv timme sitter jag i BOH med Kristoffer.
Ljuvligt!
Men det har varit så himla trevligt här också, särskilt nu när mamman och pappan kommit hem igen.

Dom hade haft det fint på sin resa dom med och kryddat den med fotbollsderby på Ullevi.

I dag ska vi äta grillat till lunch.
Det är något speciellt det där med att ta fram grillen!

För tredje dagen i rad skiner solen och snart, bara jag letat fram jordgubbar ur frysen, ska jag gå ut med hundarna på deras morgonpromenad.
Sen blir det födelsedagspiffning och tårtbak innan mamman och pappan kommer med tåget.

Kanske kan inte den här dagen bli lika bra som den igår (tack Susanna för en enkel men fantastisk kväll!) men det blir nog inte långtifrån.

Det känns lite som det här blev någon slags hälsoresa.
Solsken, solsken, solsken, härliga vänner jag inte träffat på länge, lite kroppsarbete och så favorit föräldrarna.
Sånt mår jag sannerligen bra av.

I dag ska jag hälsa på M&M (mormor och morfar), köpa blå sytråd (om det finns i Kilafors) och hämta mammas femtioårspresent på posten.
Det känns konstigt att hon fyller år i dag och att jag bestämt mej för att inte ens smsa ett grattis.
Har hon åkt bort till hemlig ort för att man absolut inte ska kunna fira henne så får väl till och med jag försöka respektera det.

Jag har lämnat av mina föräldrar vid tåget och släppt ut hundarna.
Nu är det bara jag i stora huset.

Man kan med lite god vilja gå åtta vanliga steg här inne på kontoret från bokhyllorna till fönstret.
Det kommer att nötas en slinga i golvet om jag ska vanka fram och tillbaks här i en och en halv månad tills uppsatsen är klar.

När Ann och Bengt åkte till USA fick vi den stora äran att ta hand om Anns tjusiga blommor.
Min föresats är att dom ska vara lika fina när dom kommer hem igen om två veckor som dom var när dom åkte.
I morse var en lite "hängig".
Jag hoppas för allt i värden att den repar sej.

Studier pågår.

Uppsala är skönt när solen skiner!

Idag ägnar jag mej åt att försöka trösta Långa Farbrorn som tappat bort sin gröna hatt.
Det känns vansinnigt inspirerande det här med att skriva uppsats just nu.

Dagens boktips: Inger & Lasse Sandbergs Var är Långa Farbrorns hatt?, en verklig explosion av färger som livar upp alla som väntar och längtar efter våren.

En av talböckerna jag lånade igår var Martina Haags Martina koden.
Jag tänkte: "Den här är nog rolig och inte bara tjejig".
Den var varken eller. Att den inte var tjejig var ju i och för sej bra för stackars Kristoffer men...

Boken handlar helt enkelt om Martina Haag och hennes familj.
I varje kapitel presenteras ännu en kaosartad del ur hennes och Eriks liv i det stökiga huset, den dåliga ekonomin, dom bråkiga barnen, det oglamourösa livet som mamma och den stora spindeljakten i sovrummet.
Visst händer det saker hela tiden men den enda kryddan är gnäll, gnäll, gnäll.
Ingenting är bra liksom.

Nej, välj inte den här boken om du är ute efter en rolig bok för av mej får den bara en 5:a på en 15:gradig skala.

Det är mycket nytt nu för tiden.
Det här med navelskådning tillexempel, vad innebär egentligen det?
Är det när man, som jag, stint stirrar på sin mage eftersom den börjat röra sej på ett synneligen besynnerligt sätt när babyn rör sej?
NE säger att det betyder inåtvänd tankeverksamhet eller meditation.
Min minimala erfarenhet av meditation säger mej att det är något som gör en lugn och harmonisk, inte något man får hjärtklappning och svårt att sluta le av...
Som sagt, det är mycket nytt nu.

Det verkar som att Djungelvrål är det ultimata lördagsgodiset.
En 5:a på en 5:gradig skala alltså!
Fast det räcker kanske med fem stycken...
Tusan vad törstig man blir!

Det verkar som att våra sjöstjärnehalkskydd bestämt sej för att fly fältet...

Jag är glad att jag fortfarande kan ha mina kjolar.
När det är så här grått får man piffa upp med lite blommor.

Nu ska jag åka in till biblioteket och trängas med en massa latinos.
Jag hoppas verkligen att det finns några bra talböcker på lager för idag ska här mysas.

Veckans fredagspresent: Disneys Ringaren i Notre Dame.
Fast han är förkyld och trött så glömmer han inte att ge mej min fredagspresent.
Shit vad jag börjar bli bortskämd!

Vad jag hittills har märkt har jag inte blivit extra sugen på någonting fast jag varit gravid mer än halva tiden. Jag trodde att det var något som skulle komma direkt. Först mår man illa sen får man begär liksom.
Men nej, jag börjar snarare ogilla saker som jag förut verkligen gillat.
Glassen igår tillexempel.
Jag har väl aldrig tyckt att glass varit annat än gott tidigare?!
Frukt däremot är mums och får bebisen mej att bli mer nyttig är det verkligen inget att gnälla för.
Men ändå, jag känder mej lurad på dom där omtalade behoven!

Nu ska jag äntligen skicka in svåra tentan och ägna resten av terminen åt min uppsats. Märkte när jag skrev på den igår att det var så länge sen att jag glömt hur roligt det verkligen är att analysera bilder.

Glad fredag!

Jag har varit på spinning nu i kväll och efteråt blev jag bara så sugen på glass, vilket jag faktiskt tyckte att jag gjort mej förtjänt av.
Testade därför nya Magnum Mayan Mystica.
Fast jag vet inte vad det är med mej.
Idag ger jag den inte mer än en 5:a på en 10:gradig skala fast den var både krämig och chokladig vilket annars brukar ge höga poäng.

Jag tittade på Barnmorskorna på SVT i går.
Shit, jag blir mer och mer nervös för varje gång jag ser det.

Nyss fick jag en mugg med saft.
Jag kan inte ens minnas sist jag drack saft men det påminde vansinnigt mycket om när jag och brorsan frös in saft i såna där isglassformar när vi var små.
Gott!

Så var det nollgradigt och snötäckt mark.
Halleluja!

Jag återkommer hela tiden till den svåra tentan utan att precisera varför den egentligen är så svår.
Kursen jag läser heter Kristiskt Mediebruk I och handlar just om olika sätt att betrakta konst i media på ett kritiskt sätt.
Jag tycker verkligen att det är helt galet svårt, men trots det inte alls ointressant.
Vad jag har lärt mej är i alla fall att det är lätt att vara kritisk men det är svårt med alla teorier som finns kring att vara kristisk.
Och det är ju alltid något.

Kristoffer är ute och letar en bra parkeringsplats till bilen och jag sitter med den svåra tentan och vaktar portersteken som vi ska ha till lunch.
Idag känns det mer än lovligt vuxet här hemma!

Har det hänt något nytt i världen?
I går morse skjutsade jag och Kristoffer iväg hans föräldrar till Arlanda och planet mot New York så tidigt att det knappt gick att se hur mycket klockan var.
När vi väl var hemma igen sov vi hela förmiddagen och åt frukost först klockan tolv.
Sen spelade vi dataspel resten av dagen, i varsitt rum men i samma spel och mot samma motstånd.
När klockan blivit tolv igen hade vi äntligen vunnit.
Så frågar någon mej vad som hände igår så har jag ingen aning.

Fast solen skiner ute idag har jag dragit ner persiennerna, satt på mej raggsockor och ser på filmer ur min fina Astrid Lindgren samling som jag fick när jag fyllde år.
Än så länge kan ju inte babyn se vad jag gör så jag tror inte jag behöver vara rädd att den tar efter några dåliga vanor.
Sen i augusti då får det bli andra (hurt)bullar som gäller!

Det varkar nästan som april hade våren med sej när den kom.
Det tycker jag verkar bra!

Det är bara en halvtimme kvar nu och jag ska strax börja ställa fram te och nybakta mackor.
Lägenheten är städad, nya tandborstar står i muggen på toaletten, en välkommenhem present ligger på en bra plats och jag har tänt lagomt många ljus och lampor för att det ska vara perfekt mysigt.
Gud vad jag har längtat!
Tror nog att barnet kommer att bli glad över att ha sin pappa hemma också så den får höra lite röster om dagarna.