Bruno Liljefors

Även om vi ligger i lä mot Kilafors så har vi en hel del snö här med!

Vinterkul

Så har vi äntligen plockat fram skridskorna igen. Vinter är härligt!

Glad Lucia!

Chokladbollens lov

På tal om chokladbollar.
Är inte det ett alldeles fantastiskt påfund?
Själv har jag allt mer tappat sugen på lösgodis.
Kanske har jag blivit erfaret insiktsfull eller bara mossig, det låter jag vara osagt.
Hur som helst, sugen på något gott blir man ju titt som tätt och då är ju dom här små kokosrullade godingarna perfekta - för kokos ska det vara.
Sen råsocker, starkt kaffe, mycket kakao och kanske rent av doppade i choklad...
Mums!

Fredagsmys

Chokladbollar är kladdigt och kul!

Montessori

Det är så himla bra det här att Hedvig går hem när dom andra går och äter. Vid den tiden sover Jonas i vagnen och vi har hela avdelningen för oss själva.
Det är också en slags lyx. Hedvig får visa vad hon lärt sej och vad hon tycker är roligt.

Bildat?!

Det är förstås inte mina bilder som hamnar fel.
Det är allt annat som inte är på samma våglängd bara.

Gung

Men alltså, vad är grejen med Hedvigs gunga?
Däck och vanlig i ett- mystiskt!

En kopp kaffe, tack!

Övning ger färdighet

"Kan man skala en morot kommer man långt."
Gammalt, mindre välkänt, djungelordspråk.

Med hand och fot

Det här är min unge det. Jobbar bra med sina fina fötter, också när han ritar tydligen

En liten trädgårdsmästare

Vi skördar fortfarande tomater på balkongen.
Långsamt, långsamt mognar dom till rött och sött.
Härliga tider!

Bästa mellisen

På en bänk i solen med en grävskopa i blick.
"A gaaa! A gaaa!" hojtar han
Sånt gör Jonas lycklig.

Det går, det går - nu cyklar hon som ingenting!

"Mamma, sen kanske vi kunde plocka bort mina stödhjul och öva mej lite på att cykla", sa dottern en morgon i förra veckan.
När jag sen tog av dom innan det var dags att cykla hem från dagis samma dag såg hon på mej med en viss skepsis.
Med all rätt!
När vi kom hem och jag haft Hedvig hängandes på den ena armen och manövrerat den bångstyriga barnvagnen med den andra var jag rätt mör, ändå föreslog jag att vi skulle på't igen redan efter lunch och tänk - då gick det!
Det gick ta mej tusan!
Nu cyklar hon som ingenting mest varje dag, min duktiga tjej.

(Hon slutade också med napp en vecka innan, det är ingen hejd liksom!)

I höstsolens varma strålar

Det var länge sen vi sågs, sol.
Tack för att du gav dan guldkant!

Morot och citron

Den här råsaftcentrifugen alltså.
Vilket kap!
Snygga och goda glassar till barnen gör man på ett kick.
Färgglatt utan konstigheter, sött utan socker.
Vilken mamma kan önska sej mer?!

Föräldrafika på Uppsala montessori

I dag fick Hedvig visa mej och Jonas runt på avdelningen och bjuda oss på bröd som barnen bakat själva.
Första gången vi var på något sånt här, för ett år sen ungefär, då yrade hon mest runt och fokuserade mest på att hälla upp glas efter glas med juice.
Nu ville hon visa oss allt och hade ingen brådska.
Trolldeg, bokstäver, teckningar och pyssel - det märktes att det var saker hon gillar att göra.

Till och med lillebror höll sej hyfsat i skinnet.
Han skulle nog gärna vara en stund på avdelning sex varje dag han med om han fick.

Stella

Dåliga bilder men en härlig kväll i Årsta.
"Vad duktig hon är hon gör ju precis som hon ska!" kvittrade Hedvig från hästryggen mitt bland bommar och konor.
"Ja visst är hon duktig men det är du också!" svarade nya ridläraren Bella.
Vi travade mycket, gick i nya vattengraven och fick till och med leda ut Stella i hagen efteråt.
Hedvig har liksom plötsligt fattat det där med att det gäller att få hästen dit man vill och lyckas allt som oftast med det.
Trava-lätt-träningen med Lina har också gett resultat, särskilt nu med hästar som Stella som inte springer med så fantastiskt många steg, så när vi kommer upp till hälsingland får det bli uppvisning.
Vi längtar!

Gissa vem som somnade rosigt rufsig och med ett leende på läpparna?!
(...och det kommer mamman göra med)

Älskade utomhuslek

Mina ungar hade visst glömt hur kul det är att vara ute och leka.
I dag ville ingen av oss riktigt gå in fast det var regn i luften.
Härliga tider!
Det blir liksom en ond cirkel det där med att först inte orka gå ut och sen bara fortsätta vara inne för det ser så grått och grötigt ut i världen utanför.
Men nu så, bubblan är spräckt.
Världen here we come!

Namnsdagskalas!

För att pigga upp sjuklingen i förra veckan utlovade jag ett namnsdagskalas.
Det är ju Hedvig-dagen idag!
"Ja, då vill jag ha tårta och bestämma vad vi ska leka!" hojtade lillan.
Tårtan ja, på den skulle det vara vit choklad och brun choklad och marsipanrosor.
Tack Hanna och Johan för att ni ville komma och mamma för paketet med posten.
Hedvig somnade mycket fort och mycket nöjd!

Man kan ju inte vara glad jämt

Särskilt inte om man är en liten, snorig pojke ett och ett halvt.
Vi hoppas innerligt att favoritfaster och farbror har bra imunförsvar och slipper'et.

Polly Pocket

Min nya favoritpresent stavas Polly Pocket.
Nån av er har säkert sett dom förr eller rent av lekt med dom.
Små askar som blir hus till små, små dockor och djur när man öppnar dom och som var vanliga i slutet av 80-talet och början av 90.
Nu måste man förstås köpa dom på loppis eller så men jakten gör det hela lite extra spännande (ja, jag vet. Jag har smittats av min sambo Storsamlaren).
Som tur är var det inte bara jag som gillade att leka med dom när det begav sej utan mina barn är också (tack och lov eftersom jag köpt på mej ett lager)förtjusta.

Lördagsgodis

Hur man smyger in träning i vardagen

Pappan har köpt en ny leksak.
En sång i dörröppningen.
Ingen kan gå förbi utan att testa om man blivit starkare än sist.
Fast antagligen kommer vi att bli mest starka av att bära upp barnen.

Gånger man får leka med maten

När ens knäckemacka har formen av en bil.

Nu är jag en snöprinsessa

Hedvig och Pontiac

Torsdag och ridskola, såklart.
Även om prinsessan Kraft varit lite krasslig förut i veckan var hon förstås inte så svag att hon kunde motstå ridningen.
Idag red vi ut först och avslutade med att trava över bommar och gå över en liten bro på vallen vid stallet.
Det börjar bli kallt och mörkt om kvällanrna nu men inget värmer som en hästmule!

Färgsprakande hemlagat

Nyponsoppa!
Testa't vetja!

Det var oväntat enkelt ändå att göra egen nyponsoppa.
Jag plockade nypon och rensade dom genom att ta bort den svarta lilla knoppen i ena änden. Sen kokade jag dom i tjugo minuter, passerade dom och sockrade efter behag.
Nyponmoset var det sen bara att spä med vatten.
Lätt som en plätt fast rätt så kladdigt.

Dom obligatoriska biskvierna var också lätta.
Mandelmassa blandat med äggvita i små klickar och så vips in i ugnen.

Snyggt och gott!

VAB

Vård av barn alltså, det är ju så lyxigt man får ha det varje dag som hemmafru.
Fast i dag är hon faktiskt hängig, min lilla lockfågel.

Trött!

Äppelknyckarens tid är nu

På tal om äventyr så är vi förstås ute och pallar äpplen nu igen.
Det är ju den tiden och träden dignar!
Senaste fyndet är en råsaftcentrifug, nu jäklar ska här göras juice.
Familjen får stå ut med både det ena experimentet och det tredje.

I går åkte dessutom passertillsatsen till Kenwooden fram och vi gjorde nyponmos så det stod härliga till.
Jonas hjälpte till genom att hälla ner kärnorna i det färdiga moset.
Den ungen må förstå mycket nu men "nej" och "låt bli" är för honom helt okända begrepp.
Det är märkligt det där.
Men nyponsoppan den blev fin den i alla fall.

Gymnastikskola

Varje dag är ett nytt litet äventyr, tycker ni inte?
Hedvig har börjat på gymnastik, eller gymnastikskola, som hon själv säger.
En verklig hit vad jag förstår!
Vi föräldrar och syskon får vänta i omklädningsrummet tills barnen rosiga och varma med glittrande ögon kommer tillbaks när lektionen är slut.
"Idag fick vi hänga som en köttbulle, rulla och balansera", så kan det låta.
Jonas har hittat jämnåriga Lisa att leka med så han blir också rosig, varm och vild på tisdagseftermiddagarna.

Borta bra...

Men hemma är ändå bäst!
Tack för i år Halmstad, vi ses nästa sommar.

Sötnosar

STORA MASKINER

Jonas gillar't!

Lyckan

...att ha en egen hund är enorm!
Fast ärligt talat tror jag hunden själv tyckte hundra instängda lägenhetskvadrat inte var något att ha i jämförelse med det Lars-Nilska hundparadiset i Kilafors.