Här vill jag bo

Det finns små, gröna tomater på Kristoffers plantor.
Små, gröna tomater.
Det är livet det!

Nu sover lillan i sin säng efter en sån där härlig lekkväll och vi ska se på Heroes till sena natten.

Glad fredag på er!

Idag har jag bakat matbröd med hallon i degen förresten.
Inte så tokigt alls och lite ljusrosa.
Jag oroar mej också för att Hedvig ska ha fått i sej något litet farligt och vasst.
Hon plockar ju upp allt möjligt som ligger på golvet och stoppar det i munnen.
Vad kan hända då liksom?
Kommer hon att sprättas upp inifrån och dö?
Och i så fall, hur lång tid kommer det att ta innan det händer?
Älskade lilla unge!
Den stackars sambon får höra detta om och om och om igen så det är inte mer än rätt att bloggen får ta lite oro den också.

Det blir inte mycket annat i den här bloggen är Hedvig.
Hedvig - meningen med allt!

Lillan somande redan halv sju.
Rekord!
Det har blivit mycket frisk, varm, luft idag och inte minst - trevligt sällskap.
Fast dagens allra trevligaste får jag vänta på ett tag till.
Kristoffer åker från Arbrå nu och jag räknar minuterna tills han är hemma (medan jag stickar på dina sockor Hanna).




Mums!


Sötaste Lukas!

Det rör på sej här hemma...








...och idag har jag plockat in första syrenen.
Det är nog sommar ta mej tusan!

Stor & Liten

Tror ni man bli annat än på sprudlande gott humör när man kommer hem vrålhungrig efter en dag på jobbet och ser det här så fort man slår upp dörren?
Knappast!
Vilket team, och vilken middag sen!

Gullan & jag

Jag trodde i min enfalld att man skulle se sej själv i sitt barn.
Den här bortbytingen och jag, vi är då inte ett dugg lika!

Det är lördagkväll och lillan ska sova...

...det vill hon inte, aldrig, nu för tiden.

9 månader

Gullan...
Det finns ingen finare!

Regnmolnen hopade sej bortåt ICA Maxi och vi skyndade hem för att slippa bli blöta.
Totalt verkade det dock bara vara fem droppar i molnen.
Vilket antiklimax!
Alltid tycks det bli så när vi väntar på oväder.
En höst åkte vi ända till Halmstad för att få vara med om lite äkta storm men fick bara lite småblåst.
Fast kanske ska man vara glad för det.

En Mages vara eller inte vara

Är det inte märkligt.
För ett år sen var min mage i allra högsta grad - den var det viktigaste i hela världen.
Den skulle klappas försiktigt, pratas med och kläs i framhävande kläder.
Idag är oär den, som en viss Findus skulle ha sagt.
Den är blek om nosen och bortglömd.

Så det här inlägget magen, det är för dej!

Jag äääääälskar att baka bröd i lergryta!
Att äta bröd är definitivt bäst därefter.
Bröööööd, mackor, smörgåsar, möbök (Trollet med den gula kepsen) - jag kan ta mej tusan inte leva utan det!

Jag har börjat rocka med rockringen jag köpte för något år sen efter att ha läst nån artikel om hur extremt bra det är för figuren.
Tio minuter minst efter varje löprunda.
En månad kvar till sommaren börjar på riktigt och jag ser framför mej hur jag kommer att tona fram den perfekta midjan och dom snyggaste höfterna.
Vi får väl se hur det går...
Om inte annat så ser det skojigt ut för den som tittar på.

Riktig kärlek är förresten att hitta en fluffig handduk bredvid badkaret när man kommer hem, svettig och dan.
Kristoffer - Puss!

Grattis och hurra för Therese som fyller år idag!

Premiär idag för långa löprundan E.H (efter Hedvig) och ta mej tusan, var den inte kortare än jag mindes den?
Jag hade räknat med en tid på minst en och tio men var hemma på en timme ganska precis.
Värst var att jag blivit nervösare av mej och tyckte det var läskigt i skogen (bland mördare och rövare - jo då!) och att det började störtregna när jag var som allra längst hemifrån.
Men löpning - mmmm - det är grejen det!

Jag vill passa på att tipsa alla som är ute och rör på sej (spankulerar, flanerar, promenerar, joggar, lunkar lufsar...) om jogg.nu.
Där kan man mäta upp sin runda!

Hedvig

Det var något där borta som såg himla spännande ut men varför i hela världen flytta på sej när man kan ta något annat som finns inom räckhåll?
Hedvigs förflyttelseförmåga sträcker sej nu till backläge på mage och någon slags rumppiruett - inte illa eller?!
Mamman är förstås i alla händelser alltid stolt!

Sista april

Så har Hedvig firat sin första Valborg i Uppsala.
Bäst var som vanligt katten hos Mattias.
Att vänta på att kasen skulle tändas var ingen hit - men det tyckte inte vi heller.
Vårtal bör hållas korta, ett Glad Vår eller en lite ntrudelutt räcker absolut.