ÄNTLIGEN!
Hedvig nästan vibrerade när vi fick syn på hästarna.
Hon fick välja mellan en svart eller en fläckig.
Det blev den mörka Wirre som hälsade mej med ett rejält tjuvnyp i handen.
Det här kommer att bli en utmaning för mej med.
Jag må vara uppvuxen med hästar men jag är hopplöst osäker.
Hedvig var i alla fall hjärtenöjd.
Stolt och rak med glittrande ögon och blossande kinder, först i ledet av fyra små ponnysar.
Gissa om vi längtar till nästa torsdag?!
