Av alla vintersporter som finns är jag förstås en slalomtyp, i alla fall kommer jag alltid att hävda det. Manchester i backen, vinden i håret och salta tårar ner för kinderna - det är livet det
Ändå, och jag skäms lite när jag erkänner det, dras jag av någon anledning alltid till teven när det är konståkning.
Nu är det OS och jag har nyss upptäckt konståkningens somriga motsvarighet - gymnastiken.
När de där seniga kineserna svingar sej i ringarna blir jag alldeles förundrad.
Kanske kan man ändå hitta någon beröringspunkt som gör det legitimt att gilla dom här trikåsporterna.
Jag menar, man har ju för tusan supertight fartdräkt när man åker slalom också, så steget från konståkare till alpinist väl ju inte så gigantiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar