Okej, håll i något, hårt!
Det har blåst in en lyckovind över Lars-Nils.
Strax före jul ringde mamma till mej i Uppsala och berättade att hon faktiskt vunnit tiotusen på någon slags månadslotteri.
My God, hon brukar vinna tjugofem kronor då och då på en eller annan trisslott, men tiotusen, det var något nytt.
Strax före nyår kom mormor ner med en sporttävling som hon klippt ur svenskan. Förstapris var finfina biljetter till Svenska Idrottsgalan den 14 januari och det tyckte hon att vi skulle lösa så att pappa skulle kunna åka dit.
Så sagt och gjort, vi löste det (läs: Anna och Kristoffer letade upp alla rätta svaren på internet) och sen mailade jag in svaren men skrev mitt eget namn och min adress, vi skulle ju ändå inte vinna.
I går åkte Kristoffer så tillbaks hem till Uppsala för att skriva en vansinnigt stor tenta i ekonomi. När han ringde mej och gick i genom posten fanns det ett brev från Svenska Dagbladet adresserat till mej. Det var ju inget konstigt med det eftersom vi faktiskt prenumererar på tidningen så han öppnade och läste:
"Nämen, vad är det här...Svenska Idrottsgalan...14 januari...vip..."
Vi hade ta mej tusan vunnit dom där biljetterna med tillträde till efterfest och allt och eftersom pappa inte tänkte åka och inte mormor heller så fick vi dom.
Så på måndag åker vi alltså till Stockholm och froterar oss med eliten och på söndag värmer vi upp med fem timmar Strindberg på Dramaten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar