Bebisar som gråter är så totalt förtvivlade.
Vår är mest ledsen på skötbordet.
Det är som om det gällde livet.
Kramp i hjärtat, mammans alltså.
Men vagnen verkade han gilla i alla fall och Hedvig hon gillade alla vattenpölar att plaska i.
Jag gillade solen och livet i största allmänhet och Hanna i synnerhet som för dagen fyllt på vårt Newbie-förråd med en blå pyjamas och en randig kofta.
Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar