Tog cykel vidare västerut efter jobbet trots att jag slutade närmare halv fem och parkerade utanför Hannas hus i gamla kära Flogsta.
(Tänk att jag svängde in framför huset just som du kom ut Hanna, det måste ha varit förutbestämt).
Jag har längtat efter min gamla Hågarunda den senaste veckan, det har jag.
När jag en timme senare stannade ved hojen var jag trött.
Motsträviga lemmar, motvind och motljus, det är en prövning för en trött brevduva.
Nu ser jag fram mot nästa pass och önskar mej medvind och molnig himmel men hur det än blir älskar jag i nöd och lust.
1 kommentar:
hihi, ja det var helt galet, men väldans kul. Jag ser mig själv komma halvspringandes med telefonen, pratar ganska högt då jag nyss hört värsta nyheten haha..
så mysigt att träffa dig:)
Skicka en kommentar