Jag kommer inte överens med den där Babybjörnen hur bra den än må vara.
Efter promenaden med Hanna (världens bästa!) var jag svettig och alldeles stel och säker på att Hedvig gått sönder någonstans.
När hon dessutom fick ont i magen senare på kvällen och bara skrek, skrek, skrek rakt ut var jag övertygad - ingen mer Babybjörn för mej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar