Jag har jobbat sista den allra sista dagen på kyrkan idag och precis som alltid är det med lite blandade känslor som jag sitter här.
Jag är förfärligt glad att jag om bara tjugo minuter kommer att sitta ibeln på väg hem (hem till Uppsala) men det känns förstås lite tomt också.
Det här har verkligen varit en toppsommar att jobba, mest tack vare Emelie, Christine och Camilla!
Visst kändes det lite syndigt att spela poker en hel eftermiddag uppe i tornets glaskammare men farligt är som bekant härligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar