Ultraljud

Så var det äntligen dags att göra första rutinultraljudet på Akademiska sjukhuset.
Jag sov i princip inget på hela natten trots att både Kristoffer och jag kunde känna små buffar där innifrån innan vi gick och la oss i går kväll.
Jag menar, med Hedvig kände jag ju ingenting alls innan ultraljudet så jag borde ju varit lugnare den här gången.
Det är något med sjukhus och undersökningar liksom.

Nu hade jag ju inte behövt oroa mej hela natten visade det sej.
O var så pass stor att han eller hon knappt fick plats på bilden och allt så så bra ut sa dom.
Och så fick vi ju äntligen ett datum att hålla oss fast i - den elfte mars - så om två dagar bara har vi förhoppningsvis klarat hälften.

Så blev jag studentpatient också och vi får komma tillbaks för ett nytt ultraljud den åttonde december men då med en större publik.