Historien om en onsdag

 

Äppeltider, höstväder - allt är blött och luktar gott, gott, gott!

Jonas var så glad att äntligen få ha både fingervantar och stövlar och när vi dessutom hittade en sandlåda där det nästan var mer traktorer och leksaker än sand så var förmiddagslyckan total.

Men så var det det där med den tomma fruktskålen hemma då...

I hagen bland Fyra H gårdens kossor och får har det antagligen varit en gammal trädgård och jag drogs mot träden så som Eva när hon lockades av ormen.

Vi är röda, söta och absolut smaskens hörde jag dom till och med viska - jo det är sant!

Jonas var desto mer tveksam när han såg komockor på marken och dessutom började flocken närma sej.

 

 

Först var dom små och på avstånd men plötslig dök själva Mamma Mu upp och hon var lika lockad av äpplena som jag. Med Jonas på ena armen och äppelplockaren i den andra fanns det ingen hand över att hålla i korgen och då såg hon sin chans.

 

 Slurp och åh nej!

Det var bara att ringa Lars-Nils kojour och förhöra sej om möjligheten att äta koslemmiga äpplen efter tvätt och huruvida det verkligen är bra för kor att sätta i sej en massa frukt så där.

Det verkade inte vara något problem vare sej med det ena eller det andra.

Hemma hoppade vi koskiten av stövlarna, rätt nöjda med vårt äventyr!