Låter liksom inte ens gott, ser inte så god ut (åtminstone inte mina) och smakar dessutom inget vidare. Inte först alltså.
Nu när jag ätit mej igenom halva satsen (ja dom här kakorna får jag ha för mej själv minsann) tycker jag att dom är perfekta till lunchkaffet.
Det där med an kaka om dan som mamma och pappa hållit på med i flera år kunde jag bara inte förstå förut. Hur kunde man ha köket fullt av bullar och inte äta upp alla på en kväll?
Och kakor, vem äter egentligen kakor när det finns något som kallas godis?
Så var det förut.
Nu har jag blivit som mamman, bakar och bunkrar, och för det mesta... nöjer jag mej med kakan till kaffet.
Äppelklyftor doppade i kanel och vanilj är barnens favoritefterrätt en onsdag som den här. När vi laddat med mat och frukt drog vi till Vasaparken och Biotopia - Härliga tider!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar